Annons
Annons



23000 bilder & 700 videos!

watson-malin

Jag älskar och då menar jag verkligen ÄLSKAR att ta bilder var vi än är och vad vi än gör. Nästan i alla fall men ni förstår vad jag menar. Alla klagar i just det ögonblicket när man knäpper av korten men efteråt vill alla ha kopior. Det är så underbart att titta på bilderna efter ett tag och man minns så mycket mer tycker jag. Det tar en liksom tillbaka till det datumet och den platsen, precis som dofter kan göra ibland.

Sedan kan det ju hända att jag ibland tar lite för mycket bilder. Det har hänt. Det måste jag erkänna men hellre för många än för få resonerar jag. Man kan ju alltid ta bort de dåliga och suddiga bilderna efteråt. Problemet är dock att jag aldrig gör det. Jag hinner för det mesta inte riktigt dit och om jag någon gång skulle ta mig tid att gå igenom alla korten så tycker jag så himla mycket om de även om de inte alla är helt perfekta. Varför är det så svårt att trycka på ”delete-knappen”?!

Något som sedan är ännu värre är att vi inte har fört över bilderna till vår ”hard drive” på ett tag och nu när vi har köpt en ny dator så försöker vi febrilt att föra över alla våra fantastiska, underbara och väldigt minnesvärda bilder men det går otroligt långsamt och datorn låser sig stup i kvarten så vi blir liksom aldrig klara. Väldigt frustrerande! Därför har vi ringt Apple Support ett antal gånger nu och försökt få hjälp och de är otroligt trevliga och hjälpsamma men sist vi pratades vid så fick den stackars Apple Support teknikern en smärre chock tror jag och vi med. Han påpekade artigt att; ”ni vet väl om att ni har över 23000 bilder och 700 videos nersparade på datorn! Hoppsan!

(54)
(0)

Annons

Tack alla underbara danselever!

malin-david-watson

Tack alla underbara danselever i Täby Tiodansklubb för en fantastisk termin och en väldigt härlig avslutning i kväll! Ni är så intresserade, duktiga och entusiastiska och vi älskar att undervisa er! Den här terminen har vi hunnit med hela tolv danser. Ni har fått lära er swing, vals, cha-cha, tango pasodoble, slowfox, salsa, rumba, quickstep, jive, foxtrot och samba. Vi har tränat på teknik, uttryck, koreografi, musikalitet och på att föra och följa. Vi hoppas att ni har lärt er massor av nya saker men framför allt hoppas vi att ni har haft det roligt!

Ha en underbar julledighet så ses vi igen januari och tack så jättemycket för alla våra fina presenter! Keep Dancing peeps! It makes you happy and healthy!!!!

(40)
(0)

Annons

Dramatik på barnkalaset!

lek-och-bus

OMG! Idag hade vår yngsta son James sitt födelsedagskalas på ett lekland tillsammans med sina två bästa kompisar Ted och Carmi. De har hållit ihop sedan förskolan och har nu alla nästan gått klart första året på 6-års. Som de har längtat efter den här dagen. Först försökte jag hyra idrottssalen i killarnas skola vilket vi har gjort två gånger tidigare för vår äldsta son Alexs partyn men tyvärr gick det inte att göra det längre. Annars tycker jag att det är ett väldigt bra alternativ för då kan man ordna all mat, dryck och underhållning själv och på så sätt hålla ner kostnaden. Måste säga att jag tycker att det har blivit lite för hysteriskt med alla barnkalas och hur mycket pengar man ska spendera varje gång och jag känner att vi som föräldrar har ett ansvar att inte lägga ribban för högt utan att föregå med ett gott exempel till andra föräldrar, speciellt nu när vi var först ut i klassen med att anordna ett kalas. Därför är jag så glad att Teds och Carmis underbara mammor Marie och Nataly ville göra detta ihop. På det viset blev det inte lika dyrt och det var dessutom så mycket roligare att få göra det tillsammans. Vi föreslog även till föräldrarna att de skulle gå ihop med andra föräldrar om de ville köpa presenter till födelsedagsbarnen för att kunna dela på kostnaden och vi bad de även att hålla sig under en viss summa.

Det blev verkligen superlyckat måste jag säga, både kalaset och även lösningen med presenter. Många valde att gå ihop och hade hittat på jätteroliga saker och de fick också färre antal presenter vilket var perfekt! Jag tycker inte att det är bra att barnen går hem från sina kalas med över tjugo olika paket. Det är för mycket och de blir bortskämda! Sedan är det familjekalas och då får de ytterligare presenter från mormor och morfar och moster och morbror och så vidare och inte nog med det. Vi måste ju också fira deras riktiga födelsedatum och då blir det fest igen och naturligtvis paket från mamma och pappa. Ni fattar galoppen! Det får inte bli för mycket tycker jag. Det är upp till oss föräldrar att stoppa och lägga allt på en lagom nivå. Barnen vill leka och ha kul ihop och får de sedan några presenter så är de nog ganska så nöjda. Det behövs inte mycket mer.

james-watson

Lugnet före stormen! James testar en av Spiderman-stolarna. Det blev verkligen ett otroligt lyckat kalas men inte utan drama. Det första som hände var att vi körde in på parkeringen och skylten till leklandet var borttagen. Det kändes högst förvirrande och jag fick lite smått panik för att vara helt ärlig. Jag är för det mesta otroligt organiserad och noggrann och jag hade ringt och pratat med leklandet ett antal gånger innan kalaset och förstod plötsligt ingenting. Hade de flyttat? Varför har det ingen skylt? Har jag beställt kalaset på fel lekland? Jag ringde de på en gång och frågade men de försäkrade mig om att de inte hade flyttat. De var kvar på exakt samma ställe men ingången var nu igenom Ikea istället. Helt logiskt eller? Ok tänkte jag. So far so good.

När barnen anlände en efter en till kalaset så försökte vi pricka av de bäst vi kunde. Det är inte helt lätt när man inte känner igen alla barn och föräldrar ännu. Det är ju liksom deras första år i skolan. Efter en halvtimmes lek samlade vi ihop hela gänget på sexton barn för lunch i superhjälterummet och det gick jättebra. Några föräldrar hade stannat kvar och vi var tre mammor och pappor där och dessutom var barnen själva väldigt duktiga på att säga till varandra.

Alla var på plats vid bordet och maten skulle precis serveras. Då gick brandalarmet! Hela leklandet måste utrymmas på en gång! Det var bara att gilla läget. Vi bad de alla att hålla varandra i händerna och det gick jättebra tills vi kom till kapprummet. Då måste de ju naturligtvis släppa varandras händer och snabbt klä på sig skor och jackor medan resten av leklandets gäster anslöt. Det blev lite rörigt ett tag men vi åkte i hyfsat samlad trupp upp i rulltrappan med alla barnen. Vi var tvungna att samlas på en specifik plats på parkeringen och efter ett tag hörde vi brandkåren och brandmännen tågade strax efter in i byggnaden bredvid. Det var aldrig någon fara med barnen. Vi hade hela tiden full koll på läget men det var definitivt lite höga stressnivåer hos oss föräldrar emellanåt. Vi har ju inte träffat alla dessa barn förut och det är deras allra första barnkalas i klassen och då blir det brandutryckning. Var är oddsen för det? Barnen tyckte däremot att det var väldigt coolt och spännande med brandbilen.

Efter klartecken från leklandets personal fick vi så äntligen gå tillbaka till partyrummet igen och efter det flöt allt på jättesmidigt. Underbara barn som lekte och hade kul. Inga sura miner. Alla lekte med alla och vi fick chansen att träffa flera nya föräldrar som verkade så vettiga och trevliga och det känns verkligen som att vi har fått en mycket fin start på klassen FA! Må ni alltid hålla ihop, stötta och peppa varandra, visa tålamod och empati, leka ihop, lära av varann och utvecklas tillsammans igenom skolans många år!

(78)
(0)


Senaste från allas