Annons
Annons

11/9!

11 september

Igår den 11/9 var det femton år sedan fyra amerikanska passagerarflygplan kapades och två av dom flög rakt in i World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan i New York, det tredje träffade USA:s försvarshögkvarter Pentagon och det fjärde havererade på ett fält utanför Shanksville Pennsylvania. Nästan 3000 människor dog och världen skulle aldrig någonsin bli sig lik igen.

Annons

David och jag befann oss i USA denna dag. Vi var på världsturné med den internationella dansshowen Burn the Floor i Denver. Vi hade precis avslutat en fem veckors lång turné i Monte Carlo och vi skulle ha haft vår USA-premiär på kvällen den 11/9. Det blev aldrig någon premiär den kvällen.

David och jag hade stigit upp tidigt denna morgon för att repa och värma upp inför premiärshowen på kvällen, så tidigt att vi inte ens hade satt på tv:n på morgonen. På gatorna rådde det en lite konstigt stämning tyckte vi och så fort vi kom in till kostymavdelningen på teatern så fick vi reda på vad som hade hänt. Då hade det första planet redan flugit rakt in i ett av tvillingtornen. Medan vi lite i chocktillstånd diskuterade och spekulerade i vad detta betydde såg vi på tv:n hur det andra planet flög rakt in i det andra tvillingtornet. Vi promenerade tillbaka till vårt hotell där alla hotellgästerna och hela vår ”cast and crew” hade samlats framför tv-skärmarna i lobbyn. De flesta var samlade och pratade lågmält medan en del såg mer eller mindre panikslagna ut. Vår producent samlade ihop oss allihopa från Burn the Floor och vi diskuterade fram och tillbaka vad som skulle hända härnäst. En del ville åka hem och avbryta turnén på en gång men de flesta behöll lugnet och accepterade sakta men säkert att vi i nuläget inte skulle kunna ta oss någonstans vare sig vi ville eller inte. På eftermiddagen fick vi äntligen tag på våra familjer så att vi kunde bekräfta att vi var ok. Det gick inte att komma fram på några telefonlinjer på många timmar under dagen. Mamma och pappa kände sig ändå ganska så lugna eftersom de visste att vi befann oss i Denver. Davids mamma däremot var väldigt orolig och nervös och visste bara att vi var i USA men hade inte full koll på vårt schema och var därför osäker på om vi var i New Work eller inte.

Malin Watson David Watson Burn the Floor Värlsturné

Efter många diskussioner fram och tillbaka bestämdes det till slut att vi skulle ha vår premiär dagen efter den 12/9 istället men vägen till det beslutet var inte lätt. Var det rätt att fortfarande fortsätta på vår turné och ha vår premiär i USA när detta ofattbara hade inträffat bara dagen innan? Var det respektlöst mot alla människor som hade mist sitt liv eller kanske kände någon som hade blivit skadad eller gått bort i denna fruktansvärda händelse? Allt detta diskuterade vi allihopa tillsammans med vår producent, manager, koreograf och turnéledare. Det var verkligen inget lätt beslut att ta men till slut var vi alla överens om att vi inte kunde svika vår publik. Landet, och även världen så klart, var i chocktillstånd och behövde få positiv energi och kärlek och någonting helt annat att tänka på. Därför bestämde vi att vi ändå skulle fortsätta på vår turné och idag är jag så glad att det blev så. Efter premiären den 12/9 så fullkomligt överöstes vi med tackmail, brev och otroligt tacksamma människor som var så glada för att de kunde få gå och se på vår show och för två timmar försöka glömma det som hade hänt och försöka fokusera på någonting annat. För bara två timmar låtsas som att detta inte hade skett och bara få gå in i en fantasivärld full med dans, musik, positiv energi och kärleksfull underhållning. Det gjorde att de kunde samla kraft igen och långsamt börja ta itu med det som hade hänt. De var oss så tacksamma och då visste vi att vi hade tagit rätt beslut.

Man kan ju tycka att underhållning är det sista och i det här läget det minst viktiga att fokusera på när detta fruktansvärda och ofattbara hade hänt i deras land men det skulle visa sig att det var precis tvärtom. Helt plötsligt kändes det otroligt viktigt för oss att få fortsätta att underhålla vår publik och fylla alla med kraft, energi och massor av kärlek. I de ögonblicken kändes det som om vi alla stod totalt enade och helt plötsligt förenades i en enda stor kärleksfamilj.

Vi stannade i Denver och gjorde våra framträdanden med showen i två veckor som planerat. Efter det var det dags att flyga vidare till nästa stad på turné-schemat och stämningen var minst sagt läskig. Så fort någon passagerare ställde sig upp i planet så vändes alla blickar omedelbart mot denna person. Även fast vi logiskt sett visste att risken för att någonting liknande skulle ske igen var minimal så var det mentalt en stor uppförsbacke att ta sig ombord ett plan igen och flyga vidare till nästa destination men även detta kändes så fruktansvärt viktigt. Så fruktansvärt viktigt att vi alla steg ombord detta plan. Att vi inte slutar att leva, att vi inte går omkring och är rädda hela tiden. Vi måste leva här och nu och det är vårt ansvar att leva vårt bästa liv varje dag. Fylla våra liv med mening och kärlek, vara snälla mot varandra, behandla våra medmänniskor med respekt och försöka göra världen till ett lite bättre ställe varje dag.

(37)
(0)

Kommentera

Annons

Senaste från Allas

Laddar